sannafro

alltså, det är så himla genomskinligt. förstår du inte själv vad de är du gör? så beter man sig inte mot människor och de blir bara värre när jag får höra hur du pratar om de och skyller allt på mig, Mig?!!? vad är de jag har gjort? stått här ensam på mina ostadiga ben medans du inte bryr dig och lever ditt "nya liv". du har alltid gjort så här mot mig, kom de nån som kändes bättre just då så släppte du bara taget om mig, men sen när de nya vart tråkigt, då dög jag igen. å som alltid kastas jag fram och tillbaka, jag duger-jag duger inte, hur ska du ha de? men den här gången, ja den här gången  då tror jag faktiskt att de kanske kan vara slutet, eftersom den här gången har jag inte stått bakom den där dörren du alltid brukar öppna när du har lessnat. men att du (ni) får de till mitt fel, de förstår jag inte. jag vet att de var svårt att få tag i mig en period i mitt liv, men de fanns anledningar och du vet varför. och de är där jag inte riktigt kan förstå, en vän som inte står vid ens sida, eller finns kvar överhuvudtaget, de kanske inte är någon riktig vän. å allt du sagt till mig när jag har ifrågasatt ditt beteende, att du tar mig för givet, va de ditt bästa svar? men vänner är något man värnar om, vänner är (ska vara) de bästa som finns. när du har sagt att jag är din bästa vän och den du helst vill vara med men dagen efter och dagen därpå och dagen dääärpå ringer du inte mig utan då var de någon annan som var roligare och bättre att ringa, tänk ett steg längre för faan, säg inte saker som du inte menar, jag är inte blind, jag ser och förstår allt som händer!! men sen helt plötsligt går de bra att ringa igen, jajustja, du behövde handla men då är de enkelt att ringa mig: Sanna med bilen som alltid ställer upp.. å de var i princip enda gångerna vi sågs, men den dagen jag vart less på de och sa att jag inte kunde skjutsa dig, efter de... ja va hände då? ingenting. telefonen var tyst.. i början kände jag inte för att ringa dig heller för just då kändes de inte roligt att ringa en vän som bara verka vilja ha mig som personlig chaufför. men sen försökte ja, jag ringde och du skulle ringa upp, men du; jag tror att du råka slå fel telefonnummer??? och du klarade inte ens av att ringa upp mig när jag frågat om du ville komma på min inflyttningsfest, neee då ringer du upp en annan kompis istället och säger att du kanske kommer sen om du hinner, för de var ju inte min fest? 
om du läser de här så är de inget påhopp de är bara sanningen...
Jag tror jag tänker sluta bry mig, dont choose my way, choose the highway...

http://se.youtube.com/watch?v=CL2LYLbaQ3Q