Snälla...

Ta några steg tillbaka, eller rätt många steg... Så långt ifrån mig som möjligt... Och kom inte i närheten igen.. TACK!




Tufft, fränt, fräcka, läckra...

Haha typiskt dessa damer som såg såå himla "tuffa" plagg, de är fan skrattretande alltså... Den dagen jag är en av dom så hoppas jag verkligen att jag har haft nån slags framförhållning och låst in mig i en igloo nånstans långt bort...
Alltså de var verkligen jättetrevligt att gå på modevisning men de var en sak som störde mig sjukt mycket. De stod en tolk vid sidan om på scenen... Å gissa vad jag inte kunde sluta kolla på... Joo naturligtvis tolken... Jag höll på att bli knäpp på mig själv, jag var ju där för att kolla på kläder, inte nån jävla tolk, å varje gång Mamma sa typ : Visst va den där skjortan snygg? Va vadå... Skjorta... Den tolken har på sig?
De var underhållning i pausen... Med något som dom kallade snittar, cider och nåt band som spelade och sjöng... Ehh snittarna skulle jag vilja likna med nåt som nån sopletare hittat och slängt ihop... supergott, verkligen... Oj va jag klagar... De var inte meningen, jag har ju haft en jättetrevlig kväll... Fyra timmar, helt perfekt....
Å Mamma köpte lotter naturligtvis, hon gillar de hon... Hela vägen dit så var de enda hon tjata om var om hon hade pengar med till lotter.. Hon vann ett pris tillåme... Överlycklig vart hon.. De enda som smög omkring i hennes hjärna va att hämta priset...Å vet ni va de va... Ett reklam paraply från Team Sportia... Haha jätterolig vinst... Då var hon inte lika lycklig längre... Jaja, nog om de här.. För att inte låta alldeles för negativ så kan jag säga att jag har haft en jättetrevlig kväll. Kanon. Nu ska jag kolla på tv ett tag sen blir de läggdags. Tjooo
Åhh just ja, Cred till tjejerna och damen som visade underkläder...

Modevisning

Sminkad och påklädd.
Ska iväg och kolla på modevisning med Mamma och en kompis till henne, ska bli spännande och se vad de kan vara för plagg som visas på en modevisning i härnösand... hahaha
Återkommer med recension av modevisningen!



Sommartid... Redan?

Ja tydligen så är det de. Lite sur är jag för då förlorar man ju en timme... Eller.. Jo visst är de så de blir? Äh, skit samma. En timme framåt i tiden... Då skulle man nästa kunna säga att man är i framtiden nu.... Häftigt...
Idag blir de en väldigt lugn och mysig dag hade jag tänkt. Ska städa upp lite hemma, betala räkningar, kolla på tv och bara ta de lugnt.
Men först... Lite fika...




http://www.buddythemusical.se/start.html



Yeaaaaaah!!!!!!!!!!

       
Bild 1: De är inte jag, de är säkert... Bild 2: Utanför garaget hos mina föräldrar, min bil, pappas bil och brors bil. Bild 3: Brorsan kör skoter, som en galning, som vanligt. Bild 4: Mina föräldrars hus, hur fint som helst, har försökt få dom att byta mot min tvåa men dom vill inte de.. knepigt... Bild 5: Snart... Mamma Emma och Pappa Danne. Bild 6: Fikabesök, Världens sötaste Amy och Mamma Angelica.





Snart läggdags...

Sitter och tänker tillbaka på olika tider i mitt liv...
Sommaren 2006: studenten, bulgarien med tjejerna, massor med fest, en helt underbar sommar. Nyår 08-09: Hassela med Malin, en jävla fylla och hur roligt som helst även fast de bara var vi två som åkte dit. Indien 2005 med familjen och Emma även familjen Melander var där. Blev en hel del skratt, sol och fest. Sommaren 2008 mycket blandade känslor där... Många väldigt roliga och många väldigt jobbiga... Julafton 2008: Den skönaste och trevligaste julafton jag haft i hela mitt liv, trots att jag jobbade den dagen Hösten 2006(?): De var då jag lärde känna mina underbara vän Emma Olsson genom mitt jobb, känns som att jag har känt henne hela mitt liv.
Jaa, de var ett litet urval ur olika delar i mitt liv...
Nu tänkte jag klicka in mig på Ticnet och kanske ta och boka biljetter till Buddy Holly musikalen. De vore sjukt roligt att åka och kolla på den musikalen, måste först bara hitta någon som också vill åka och titta på den.





Skönheten och Odjuret... Min favorit när jag va liten...


FRESH!

Som jag förstod så vart jag kanonfräsch och superpigg efter duschen, helt perfekt.
Nu ska jag bara leta upp något trevligt plagg att placera på kroppen och hoppas på de bästa.
Kanske ställer mig på Nybron och hoppas att nån stackars sate har lust att betala en liten slant för den här pigga och fräscha damen... hahaha
Ha en trevlig kväll


Bläää...

Vart en jävligt jobbig dag idag, igår kändes de jävligt bra men som alltid så är de väldigt lätt att ångra sig dagen efter, hur nödvändigt var de egentligen?, men de vart lite bättre när jag fick komma utanför dörren och gå och fika med Kimsan på Waynes.
Nu tänkte jag lägga mig ner under filten och jag stannar nog där under ett tag och efter de så blir de tokduschning så jag kan bli sådär superfräsch som bara jag kan.... 

Cuba libre...




"Du var en vacker dröm men en dröm är en dröm likt förbannat
och löftet om en möjlighet är vackrare än allt annat
vackrare än verkligheten, sanningen och lögnen
det ligger en sorts odödlighet begravd i själva drömmen
för du är inte nån man älskar, du är nån man saknar
jag säger det till mig själv om och om igen innan jag vaknar
"

Jag lovar bot och bättring?

Jaa och det är ju tydligen nåt jag ska klara på egen hand nu.... Men tyvärr mina vänner kan jag helt ärligt säga att: Nej, de är inget jag klarar av! De vet jag, de är inget jag behöver fundera över. Jag kan gå dit dagligen och lyssna på vad dom och andra har att säga men när jag har gått därifrån så har de där försvunnit lika snabbt ur min hjärna.
Har jag kommit såhär "långt" kan väl ändå dom möta mig lite grann på vägen! Men som jag tror eller vet så vill dom att de är något
mer som ska hända, något som egentligen är helt onödigt, något som kan förhindras redan nu men... som alltid så sitter de väl i pengar...

Jag var där idag och de tog inte många timmar efter de som jag gjorde precis tvärtom, bara de visar hur bra de går, eller hur....? De här kommer ju jag klara på egen hand... Verkligen....





Just ja...

...jag skulle ju skriva vad mötet handlade om... MEN jag tror vi tar de en annan dag, är inte så pepp på att fundera över de nå mer nu....


Jag vet...

...att det finns en person som jag saknar enormt mycket. Vi var vänner och hade sjukt roligt. Jag har aldrig haft så roligt och trivts så bra med en människa någonsin, hon var verkligen någon man kunde lita på. Men dessvärre fuckade jag upp de, som med allt annat, men de är väl nåt jag får leva med nu...
Har nog aldrig nämnt de här tidigare, de är ju trots allt nåt år sen jag förstörde den vänskapen...
De är verkligen något jag har ångrat och tänkt på många gånger sen de hände...


 

Surprise surprise, my heart is wide open... Life story! Del 1: Familj

Familj

Min mamma är 52 år
, hon heter Karin och jobbar som kriminalvårdare. Jättegullig människa som vill vara alla till lags, kanske lite för mycket. Att ha "levt" med henne i 22 år har väl tagit på krafterna om man säger så. Väldigt angelägen om att allt ska vara bra och att man är nöjd. Hon kan tjata en till döds om man vill ha kaffe eller inte, även fast man sagt nej tretton gånger så frågar hon gärna en, två eller tre gånger till, för man kanske har ångrat sig? Till slut så kan hon bli sur om man inte vill ha de hon bjuder på så då är de bara att tacka och ta emot något man egentligen inte vill ha, men allt för att hon ska bli nöjd va?
Mamma har alltid sett på mig på ett speciellt sätt, alla "dåliga" saker jag har gjort har aldrig varit mitt fel, för henne har det varit lättare att blunda för problemet istället för att inse att det är jag själv som väljer dom dåliga val jag gör/gjort. Så för att sammanfatta hennes syn på mina verkliga problem så har hon blundat för dom och lagt över dom på någon annan, de har varit en lätt utväg för henne men helt fel, vilket hon kommer inse snart....
Min Pappa fyller 50 nästa år, tror jag? Han heter Kalle och är egen företagare. En väldigt driven och målmedveten människa. Han kan allt och de mesta har han lärt sig själv genom livet och jag ser upp till han väldigt mycket men enbart till hans arbetsliv, kunskap och värderingar, absolut inte till hans sätt att köpa och även där (precis som mamma) blunda för problemen. Helst ska inte saker som de ligger "skam" över komma utanför familjen. I princip så är de så att finns det ett problem så göms och trycks de undan istället för att ta itu med de. Mutningar står högt på hans "lista" men jag tror eller jag är ganska säker att de är nåt han är omedveten om att han gör. Det började rätt tidigt med att ex. fortsätter du med pianolektionerna får du en tv och sen fortsatte de, röker, snusar, dricker du inte innan du är 18 får du du körkort och bil (rökte, snusade och drack innan 18 men ändå fick jag körkort och bil), är du nykter i 3 månader får du nånting (men där sa jag ifrån, han kan ge sina presenter till nån annan) osv. Jag gillar inte alls de där sättet att gå tillväga på, att han ska ge saker till mig för jag ska göra och vara på de sättet han vill, gör jag någon förändring av nåt slag ska de vara för min skull och ingen annans. Men när man är uppväxt på de viset vet man inte bättre, jag blev van att göra saker för någon annan i utbyte mot nån slags "present", för mig var de helt normalt. Det fick han att må bra för han fick som han ville, men jag då? De är ju mitt liv? Jag ska göra saker för mig själv för att må bra.
Min storebror är fyra år äldre än mig, alltså fyller han 26 i år om jag räknat rätt. Han är en kanonbra bror även fast vi inte har den bästa kontakten med varann vilket är mycket synd. Ett tag var vi rätt nära, umgicks med samma folk osv. Men nu
pratar vi inte speciellt ofta med varandra, de är typ när vi ses hos Mamma och Pappa när de är jul, födelsedagar och middagar. Även fast vi inte står varann så nära finns vi där för varann när de verkligen gäller till 100%  och att jag vet att de är så gör mig ändå rätt nöjd med situationen som den är även fast jag inte skulle ha något emot att den skulle bli bättre än så.
Summa sumarum så har jag haft en bra uppväxt om man ska jämföra med många andra även om jag har haft det väldigt jobbigt på mitt sätt också. Det finns mycket från barndomen som ligger och gror inom mig som jag upptäckt  (tillsammans med min kurator) på senare år.
Med tanke på min unga ålder så har jag varit med om många häftiga och roliga upplevelser och besökt många länder, de har jag naturligtvis mina föräldrar att tacka för, men är dom upplevelserna och utomlands resorna bättre än dom andra sakerna som kanske hade behövts lite mer utav?
Jag har av någon anledning "glömt" bort mycket av min barndom. Jag kommer inte ihåg första dagen i skolan, jag kommer inte ihåg vad jag gjorde om dagarna, jag kommer inte ihåg om jag trivdes i skolan, de är mycket jag inte kommer ihåg. Jag har typ två-tre minnen från när jag var liten, typ när vi var i Frankrike tex men sen så finns de inte så mycket mer, kanske är de nåt jag omedvetet valt, att jag inte vill komma ihåg helt enkelt...

Det finns så mycket att skriva om de här men då skulle jag kunna sitta i flera dygn, så jag väljer att lämna ämnet: Familj här.

Nöjd?


Då var de överstökat. Orkar inte skriva nåt om de just nu, men de kommer, så småningom...


"Målet är inte att du ska bli perfekt
målet är att du ska tycka om och trivas med dig själv
och acceptera dom fel och brister du har"







Då var de dags..


Wish me luck!!





Snart är de över...








Dagen före...

...de stora steget... förhoppningsvis! Kommer jag göra rätt imorgon?
 Jag hoppas verkligen de för min egen skull, jag vet att det verkligen behövs och jag är jätteglad att jag har insett de även fast jag har fått lite hjälp med att inse de....



Jag måste välja rätt väg, de här är min chans, men kommer jag ta den? Det återstår att se....








Hur behåller man hoppet när allt omkring faller?

Mår inte kanonbra därför de inte blir någon bloggning, återkommer när allt är på topp igen...

;(


Näee men....

..... jag tar väl och hoppa in i duschen då om de inte är någon som har några invändningar??


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0